Friluftsliv 2010 inom Hälsofrämjandet

Hälsofrämjandets friluftsprogram är en viktig del i förbundets verksamhet.

 Motto: Friluftsliv med ”naturens skafferi och grönt på tallriken”.

 Friluftsliv i Hälsofrämjandet är friluftsliv för alla
Hälsofrämjandets ändamål är bland annat att verka för en grön livsstil med friluftsliv som en väg till bättre hälsa och livskvalitet – ” En hållbar livsstil med helhetssyn”.

I vår stressade tillvaro är behovet av friluftsliv större än någonsin. Friluftsliv är ett sätt att leva, lära och umgås med naturen som ger ett ökat välbefinnande.

Friluftsliv och hälsa hör ihop enligt Hälsofrämjandet. Friluftsliv bör användas med omsorg. Vi vill skapa ett samhälle byggt på samarbete med naturen. Hälsofrämjandet arbetar för att sprida intresse för friluftsliv/motion och att människor skall ges möjlighet till aktivitet och rörelse i friluftsområden och i bostadsområdenas närhet.

Friluftslivet har stor betydelse för människors hälsa och för att öka miljömedvetenheten. Friluftslivets intressen måste därför väga tungt i samhällsplaneringen och tillhörande verksamhet. Våra beslutsfattare måste därför ha en väl utarbetad politik för friluftslivet.

 Hälsofrämjandets friluftslivsverksamhet
Hälsofrämjandet erbjuder friluftsaktiviteter och friluftsliv i form av vandringar, stavgång, prome­nader med svamp- och bärplockning och örtkännedom – det vill säga att lära sig utnyttja ”Naturens skafferi”. Alla kan medverka och få uppleva friluftslivets spänning och glädje och samtidigt öka sitt välbefinnande. Hälsofrämjandets friluftsaktiviteter ger både kunskap samt fysisk och psykisk balans. Hälsofrämjandets friluftsliv ger upplevelser i en levande natur. 

Hälsofrämjandet verkar för att stadsbefolkningen, där stora grupper inte längre har någon självklar koppling till landsbygden eller naturen, får möjlighet att ta del av friluftsaktiviteter i bostadsområdenas närhet. Vi vet att människor mår bra av friluftsliv. Tätortsnära natur är därför viktig för folkhälsan. Idag bor 85 % av Sveriges befolkning i tätorter. För många är de tätortsnära grönområdena den enda kontakt man har med naturen. Det är viktigt att allt fler lär sig vistas i naturen då man vet att skogspromenader får alla att må bättre. Man får motion och blir avstressad och samtidigt lära sig om träd, växter och örter.

 Friluftsliv och folkhälsa
Hälsoforskningen har visat att folksjukdomarna går att påverka positivt när vi går över till en mer hälsofrämjande livsstil. På det sättet kan vi avlasta sjukvården och öka enskilda människors förmåga att påverka sin egen hälsa. Studier av grönområdens inverkan på framför allt barn uppvisar positiva effekter bland annat på motorik, kreativitet, motstånds­kraft mot allergier, infektioner och återhämtning från stress. Friluftspromenad med ”natu­rens skafferi” med skolbarn är Hälsofräm­jandets viktigaste aktivitet för barn och ungdom.

Anpassad fysisk rekreation har även positiva effekter på ledbesvär, högt blodtryck, tjock­tarmscancer, muskelmassa och styrka så att t.ex. äldre kan klara sig själva många år längre. Dessutom leder det till förbättrade matvanor.

Hälsofrämjandets arbete med en friluftsinriktad livsstil är av avgörande betydelse för folkhälsan:

• Friluftsliv minskar eller eliminerar olika hälsorisker.
• Friluftsliv är en viktig hälso- och skyddsfaktor som främjar hälsan och skyddar mot ohälsa.
• Friluftsliv förebygger, och kan bota specifika sjukdomar och skador.
• Friluftslivet har en ökad betydelse för hälsan hos alla befolkningsgrupper, både barn, ungdom och äldre, samt vissa speciellt utsatta grupper s.k. riskgrupper.
• Friluftsliv ger förutom den fysiska stimulansen även psykisk och social stimulans som har stor betydelse i egenvården och i det förebyggande folkhälsoarbetet.
• Friluftsliv har en stor potential och är en friskfaktor av ökad betydelse för människor som bor i tätort.

 Allemansrätten – dess möjligheter och skyldigheter
Dagens generation av barn får inte denna kunskap naturligt överförd från sina föräldrar.

Därför är det av vikt att skolorna tar det ansvar som ges i läroplanen för grund- och gym­nasieskolan i förmedlingen av kunskap om allemansrätten. Hälsofrämjandets aktivitet ”Friluftspromenad med naturens skafferi” bland annat i skolorna omfattar grundlig kunskap om allemansrätten.

Riksförbundet Hälsofrämjandet har både centralt och lokalt under 2010 arbetat med att sprida kunskap om värdet av friluftsliv till medlemmar och allmänhet. Det är en viktig del i vars och ens strävan om optimal hälsa där också allemansrättens möjligheter och skyl­digheter är viktiga som till exempel att värna om natur, växter, träd, djur och odlade ytor.

Många har tagit del av kunskapen om vår ”Må bra med Allemansrätten” genom vår bro­schyr som har delats ut under 2010 på följande sätt.

 Allt för Hälsan, Stockholmsmässan.

• Vid olika seminarier.
• Masesgårdens hälsohem har broschyrer för sina gäster och även föredragshållare och har i sitt kursmaterial förmedlat broschyren ”Allemansrätten”.
• Genom friluftsaktiviteter i skolor. Dessutom har vi arbetat med inbjudningar, mate­rialframställning och bokning av experter för friluftsaktiviteter för skolor.
• Almedalsveckan på Gotland.
• Genom Tidningen Hälsa med cirka 280 000 läsare har vi fört ut vårt budskap både till allmänhet och till medlemmar i såväl artiklar, annonser som matreportage med grön inriktning.
• Ungdoms- och familjeläger med tema ”Friluftsliv med naturens skafferi och mer grönt på tallriken.
• Vårt projekt ”Gott och nyttigt med ogräs” har aktualiserats under hösten 2010 som inneburit genomgång och uppdatering av material inför 2011 års aktiviteter.
• Fjällvecka med frisksportförbundet.
• Vandringar och särskilt naturvandringar har genomförts i lokalföreningar runt om i landet.
• Två kurser har genomförts för utbildning av Friskvårdsombud för att ge ytterligare möjligheter till aktiviteter inom friluftslivets område.
• Hälsofrämjandet deltog runt om i landet under veckan ”Friskare Sverige” i samar­bete med Folkhälsoinstitutet.
• Broschyren ”Allemansrätt” har under året tryckts om och distribueras via Utbudet.

Målgrupper som vi riktade oss till under 2010 var barn, ungdom, kvinnor mellan 30-50 år och personer över 55 år.