Tobak

Riksförbundet Hälsofrämjandets grundare, Are Waerland, skrev bland annat boken ”Den he­liga plantan” (1940). Där gick han till hårt angrepp på tobaken och pekade på de stora risker som tobaksrökning innebär i första hand för kvinnor.

I mer än 60 år har RHF hjälpt 10 000-tals personer och då särskilt kvinnor i olika åldrar att avstå från användning av tobak. Många personer har tack vare våra kurser, föreläsningar och efter besök på före detta hälsohemmet Tallmogården (i vårt ägo till 1992) kommit till insikt om tobakens skadeverkningar och därmed avstått från eller slutat att röka. Vårt program för en sundare livsstil och bättre välbefinnande har utgjort ett bra instrument i arbetet mot toba­ken.

I vår argumentation i skolorna är vår skrift ”Lev livet rök- och tobaksfritt!” ett populärt mate­rial. Den ger underlag för diskussion och eftertanke. När det gäller gymnasieungdomar an­vänder vi även miljö- och solidaritetsargumentet enligt vår broschyr ”Tobak – ett hot mot miljön och U-ländernas folk”.

Vi har fortsatt att arbeta efter två linjer och skickat ut material, t.ex. ”Lev livet rök- och to­baksfritt!” till ett stort antal skolor. Intresset och beställningar  har varit stort och många skolor har använt materialet.

Detta har även använts vid mässor och seminarier samt vid olika aktiviteter riktade till allmänheten genom lokalföreningarna.

Snus skapar ohälsa

Den största undersökning som gjorts om svenskt snus presenterades 2005 av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Karolinska Institutet. Forskare konstaterar att snus är en stor hälsofara. Bland 16-åringar var det nära nog dubbelt så många snusare inom idrotten som bland 16-åringar i stort. Det är framför allt i lagidrotterna som snusanvändningen är stor.

Hälsofrämjandet har tagit fram nya snusaffischer i samarbete med vårt distrikt Dalarna i en upplaga på 3 000 ex som successivt skickas ut till skolor och före­ningar. En skrivelse om snus har tillställts olika myndigheter och organisa­tioner.

Detta material har använts vid mässor, kurser och andra aktiviteter samt i lokalföreningarna.

Vi har även fortsatt att bearbeta idrotten under temat ”Snus hör inte hemma inom idrotten!”

Alkohol

Hälsofrämjandet har på olika sätt, alltsedan starten för 70 år sedan, medverkat i nykter­hetsarbetet tillsammans med nykterhetsrörelsen. 

Alkoholbegär

Med alkoholism menas ett sjukligt alkoholberoende där alkoholmissbruket medför fysiska, psykiska och/eller sociala skador för individen och oftast också för dennes familj. Orsakerna till ett sjukligt alkoholberoende är genetiska, psykologiska och sociala. För den alkoholberoende fungerar alkoholen som ett mycket lättillgängligt, lugnande, ångestdämpande och i början även stämningsförhöjande medel.

Alkoholisters ofta näringsfattiga kost bidrar med stor sannolikhet till de sjukas allmänna förfall och speciellt deras leverskador.  Dessutom täcker alkoholens ”tomma kalorier” en del av det energibehov som normalt skulle ha täckts med fullvärdiga födoämnen.

Dr Henning Karström rekommenderade för flera år sedan att man på skulle införa en grön välbalanserad vegetarisk matordning inom alkoholvården för att utreda den vegetariska dietens betydelse och verkan mot alkoholproblemen. Studier gjorda av Dr U.D. Register, publicerade i Journal of the American Dietetic Association 1972, har också visat att råttor som fick fri till gång till en 10 % alkoholhaltig lösning drack fyra gånger så mycket alkohol när de också fick ”normal” amerikansk kost, jämfört med råttor som fick en laktovegetarisk kost.

Kostråd:”Vi rekommenderar en fullvärdig, råkost- och fullkornsrik, huvudsakligen laktovegetarisk kost som baskost. Vidare ett extra B-vitamintillskott i form av jästpulver eller tabletter som innehåller hela vitaminkomplexet inklusive B 12 och folsyra. Enligt vår mångåriga erfarenhet sjunker alkoholbegäret med en mera vegetarisk kost och i synnerhet fasta. Alkoholister har ofta magnesiumbrist och mår bra av magnesiumrika vegetabilier som gröna grönsaker och nötter.” (Källa: Läkarföreningen för Integrativ Medicin)

Hälsofrämjandet har under åren försökt få genomslag hos politiker och myndigheter för att forskning startar avseende livsstilens – särskilt kosten och motionens effekt på alkoholproblemen i vårt sam­hälle